den här veckan ska jag bara titta på eric rohmers filmer å springa mig strong å gå i skogen å tro på höst. enfaldigt underbart å jag förtjänat det. vet inte hur många höstar som sprungit iväg å blivit vinter utan mig. har inte haft uppmärksamheten på när nog fem år. min höst är en vecka lång. då jag krafsar i den i overkill. sen kan jag basunera ut mig lite som kommer. men om jag inte får min vecka så är jag död. får ingen ro. å längtar orealistiskt å skapar illusioner om höstar. föreställningar om mig i den. delaktig. när jag var liten var hösten åratal lång. varje dag var skog. iaf buskage på vikingkullen i mörarp. på helgerna tog man ut till tollarpskogen å gjorde pilbågar som en kunde gömma i håliga trän. detta går inte att överträffa. sen blir marken hård av tjäle. allt gör lite ont. slår man sig så häller kylan på extra ondska. men innan det är jag härdad. denna gång.
besök i hbg var väl ok. lite besviken över vissa otålamod. men vi fick våra timmar. å kontinuitet är förmodligen ett måste.
besök i hbg var väl ok. lite besviken över vissa otålamod. men vi fick våra timmar. å kontinuitet är förmodligen ett måste.
This text will be replaced
