första gången på länge jag möter tredje fasen i dagen hemmavid, i kontinuitet mellan kväll å natt. är trött, det stilla gör att jag landar i detsamma. varmt nu. luften rör sig inte. tvärdrag fungerar inte, mer än för flugorna som hittar in. de torkar vingarna i lampljuset. flyger in i spindelnät. somnar in på en glaskant. jag gjorde mat. fukten hänger över mig å katterna. har glömt min regnrock någonstans, glömde även sorg å bitterhet på ett tåg. återvände avsevärt lättare å mjukare än avresans oro. det sista var att svaja i hängmattan. mellan ett hus jag älskar å ett högt träd jag en gång säkerligen klättrat i. lille ville kom fram å sa hej medan jag blundade i tanken att tid läker, att tid är det märkligaste jag vet. en fiende som kan bli ens vän. ville är så liten, så fin människa. men hans lego-robot hade sidewinders som sprutade ut eldkulor. ansiktet lyste av mer utrymme än jag sett i många. det vida som sakta inskränks genom år. önskar att han kan behålla sitt stora, öppna. det oskuldsfulla folk snackar om, som om vi har en kvot osynlig egenskap som förbrukas vid mognad. likt rymdens matematik. man kan inte se allt därute, blott bevisa genom att effekt å konsekvens har ett ursprung. å att oskuldfullhet är ett ursprung bevisas genom dess frånvaro, förminskade skepnad, en gammal dag när man drar slutsatser av förluster istället för chanser. dekonstruktionen skrynklar människan å potentialer. mognad är att ruttna å dö iväg från ett delta av möjligheter. inte bara bort från det levande, men livliga. döende egenskaper genom själaslag av livsomständigheter. jag är väldigt naiv, tänkte jag å blev stolt. det här hade jag aldrig tillåtit mig att tänka för ett år sedan. retoriskt ge kropp åt illusioner. oskuldsfullhet..hahaha. solen bröts å jag bolmade upp andra moln med min pipa, här å nu. ena benet satte fart så att jag svängde från vänster till höger, från skugga till sken. röster i bakgrunden. solvindar å en kisar in ljus. vaknade i rummet där vi sovit så många gånger. där vi fann något vi aldrig kunde ta med oss hem. det känns bättre nu. har återerövrat rummet. kan sova där nu. vakna. gå ut ur rummet utan att vända mig om å invänta henne. ann frågade om detta. på ett sätt svarade jag. skönt att erövra frågan. någon undrade om köpenhamn. jag kunde svara. tagit mig an en rädsla. vi satt på verandan efter en midsommarafton. fläckarna påvisar fest. jag mår så mycket. det vart som förr, men jag har vuxit å ser till min glädje andra små ta över ruljansen. ungarna sprang omkring såsom jag gjort. folk åt å drack å väsnades å musiken kom från överallt - precis som när jag var liten. människor i alla rum, från å till samtal å skratt, stämningar. nu är jag bland de äldre. känns bra att vandrat från en fest till annan utmed mitt liv. jag är en väldigt nostalgisk figur. men det sätt jag formulerar detta har ändrats. jag är mindre sentimental i tillbakablickarna. men i förhållande till vad vet jag inte. självbilden antar jag. ens historia innan jag slutade leva. när folk började härma glenn goulds ansiktsuttryck slutade han spela publikt, slöt sig. men så är inte fallet för mig. föds hellre på nytt. slogs av min resa, spännande bit historia. men inga slutsaster.This text will be replaced
