så, vad sysslar du med. jag tittar innåt. blir obefogat privat. märkligt hur en vänlig fråga kan ställa en mot väggen. självförståelsen har hand över mina axlar. jag vet att jag förtjänar mitt leverbröd. aningar om vad jag gillar att göra å lägga tid på. vet vad som brukar ske på eftermiddagen, kvällen å inte minst natten. av nån anledning så tänker jag att detta inte är svar på frågan. inget svar jag vill ge någon. varför jag gör det jag nu sysslar med. om jag säger något om mitt liv så vill jag kunna förklara en idé. overkill brist på situationsförnimmelse. jag vet inte. vill inte fjärna min vånda för att den är irrationell. den berättar om en frånvaro på platser att lägga mig och mitt. jag har således jämt problem med frågan. men borde kunna berätta om a, b och c med ett inåtriktad självursäktande om att det just är en social fråga, inte livsåskådande eller korsförhörande svarsförpliktig. men hur man pratar om sig själv, svider så mot egot när en saknar kärlek för det man har att berätta. min kärlek vore att ha motiv. ett med lust. och sådant har jag inte. saknar självdistans och dess relativiserande luft mellan meningarna. ser inte de stora dragen med införstådda brister. istället låter jag skarpa detaljer berätta om mer än de är byggda för. de tar oproportionerlig plats i mig, om mig. självändamål utan gemensamt bortom det att jag tillskriver dem; småfjutt beter sig som helheter. deras betydelse påvisar blott mitt svajiga tankesystem. å dessa dumheter drabbar mig hundradelen efter frågan, i väntan på mig. i denna stund utgör inget inom mig som fungerande svar. det utgör samtalet efter svaret. jag har för bråttom. a, b och c. får ha tålamod. allt behöver inte gå min tänkta väg. det är bäst om det inte gör så. värdera inte varje ord. börja stort. stora vida drag. det privata behöver en komunikativ omkrets. a. dekorera lite vägvisande. b. självöverseende men inte nevärderande. c. arbeta mig till detaljerna. må fint med mina beslut. skärskåda med ödmjuk hand. ifrågasätt bakgrunden, men inte utan empati. en hierarki kommer att omstörtas. sakta. ja tack. ta responsen som konsistensen på samtalet. tänk inte så mycket. spegla. reflexer kommer att studsa till trygghet. magen är impulsiv. den får avgöra. huvudet en plats att minnas å bära magens känsla för vad som är rätt.
This text will be replaced
