min passion är egentligen olas. det är väl så man föds om och om igen. i hans känsla insåg jag vad passion till musik kunde vara. den har aldrig riktigt ersatts. hans pojkrum på söder, hbg. skivspelaren rullade när jag kom in i genom dörren. å jag kände igen biten. hade hört plattan förr. men i annat sammanhang. hade gillat det. men inte lyssnat som hos ola. i olas rum rådde något högstämt. det fanns en mening med det hela. vi lyssnade medan vi pratade om vad vi lyssnade på. han hade snackat om plattan länge på fyllan å i nyktert tillstånd. det tydde på eftertanke. att det måste ligga något väsentligt i detta, som även riktade vår vänskap. det gör det fortfarande. det själsliga som fyller stunder när man inte hänger. vänskaper består mest av tid när man inte träffas. av alla år är mötena några dagar. resten är så mycket upp till en själv. å det att jag tog mig in på el perro del mars blogg å fann ännu ett meningsfullt mellanrum.
